Ätstörningar

En ätstörning kan drabba vem som helst oavsett vikt, kön och ålder, men man kan se en större andel unga människor som är drabbade. Ätstörningar kan ta sig uttryck på många sätt men ofta finns en fixering vid utseende och kroppsform- och vikt. Det kan vara svårt att på egen hand tillfriskna från en ätstörning och därför är det alltid bra att söka professionell hjälp.

Tecken på en ätstörning

I många fall börjar en ätstörning med att maten tar upp större delen av ens fokus. Man blir fixerad vid vad man äter och hur kroppen ser ut. Den egna kroppsuppfattningen stämmer inte längre överens med utomståendes. Den ständiga kontrollen kring vad man äter kan börja med att man försöker gå ner i vikt och äta oregelbundet. En del utvecklar bulimi från anorexi i ett senare stadium, genom att hetsäta mat som man sedan kräks upp strax efteråt.

Hur påverkar det kroppen?

Kroppen behöver mat för att fungera som den ska och för att alla organ ska få sin näring. Genom att inte lyssna på kroppens signaler, kommer det att resultera i vid magont, trötthet, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet. På längre sikt ger anorexi och bulimi försvagade muskler och sköra ben. I ett svälttillstånd börjar hjärtat slå långsammare vilket är livsfarligt för kroppen.

Går det att bli av med ätstörningar?

Det går att bli av med anorexi och bulimi men vägen dit är ofta lång och jobbig. Det tar i allmänhet lång tid att förändra sitt tankesätt och hur relationen till mat ska se ut på ett naturligt sätt. Att ha en ätstörning är inte permanent, det går att bli av med. Att tala med någon man litar på är ett stort och viktigt steg i starten på ett friskare liv.

Bedömning av AST på BUP

Hos BUP finns det både hjälp och stöd att få om du har fått diagnosen autismspektrumtillstånd (AST). För att en diagnos ska kunna göras behövs först en bedömning för att ta reda på om dina svårigheter beror på AST eller om det finns en annan orsak. En bedömning innebär oftast flera besök då man får träffa behandlingspersonal och göra olika tester.

BUP startar en utredning

Vid första besöket får du beskriva dina problem i kommunikationer och sociala situationer samt vid vilka tillfällen problemen uppstår. När en utredning görs får du även genomgå en läkarundersökning. Olika tester görs som bland annat kan vara att få titta på en bild och beskriva den eller att få höra en berättelse och svara på frågorna om den. Eftersom personer med AST har svårt för vissa uppgifter och lätt för andra vägs resultaten av testerna in i bedömningen.

Olika typer av stödinsatser

Om BUP efter sin utredning bedömer diagnosen AST kan de hjälpa till med olika stödinsatser. Hjälpen ser dock olika ut beroende på vad du har svårt med. Behandlaren och föräldrarna bestämmer tillsammans hur behandlingen ska läggas upp. Att ha kunskap om AST och att lära sig hantera olika situationer är oftast de viktigaste punkterna. Att få lära sig att kommunicera med andra ungdomar genom gruppträffar är en bra träning.

Vad händer när BUP har gjort en bedömning?

Förutom stödinsatserna från BUP kan även skolan sätta in hjälpinsatser. En del som får diagnosen AST kan även få medicin. Även om medicinen inte hjälper mot svårigheterna på grund av AST kan de behövas mot till exempel ADHD eller depression. På Aspergercenter finns hjälp att få om inlärningsförmågan är normal. En del fortsätter även efter bedömningen att komma till BUP eftersom det är vanligt även med andra symptom förutom svårigheterna med AST.

Undervisning för elever med AST

AST (autismspektrumtillstånd) är ett samlingsnamn för det som tidigare kallades Aspergers och autism. Diagnosen påverkar många funktioner i vardagen och inte minst skolgången kan vara problematisk om inte rätt hjälpmedel och stöd är tillgängliga. Glädjande nog har kunskapen ökat kring de behov som personer med AST har och dessa används alltmer i skolans miljö.

Tydlighet, en väg mot trygghet i skolan

Vid AST går det inte att nog poängtera hur viktigt det är med tydlighet. Skolgången behöver anpassas efter varje elevs behov. Det som fungerar för en person kan vara fel för en annan. Gemensamt dock är att användande av individuella scheman och struktur är en bra start. Det kan handla om att se hur långa perioder det går att vara fokuserad, vilka ämnen som kan kombineras under en dag men även sådant som vilken tid på dagen eleven börjar.

Att se det som skall hända

Svårigheter med abstrakt tänkande som vad som skall hända på en lektion, till exempel i ämnet bild där flera olika moment ingår, kan skapa oro. Det är viktigt med förberedelser och att visualisera information som ges. Lektionen kan inledas med att gå igenom ett schema med bilder som visar vilka moment som ingår i lektionen och i vilken ordning de skall göras. Så skapas förutsägbarhet och eleven kan då fokusera och eventuell oro minskas.

Olika förutsättningar, olika vägar, samma mål

Elever med AST och elever utan AST skiljer sig på många sätt men de delar ändå samma mål. I skolan tillbringas en stor del av dagen och att trivas, få utvecklas och nå de mål man har är nog något som alla känner är viktigt. Tidigare har användandet av individuella scheman och skolplaner inte varit lika utbrett, kunskapen var inte lika stor för några år sedan. Numera finns väldokumenterade resultat för hur skolgången och lärandet kan fungera optimalt, oavsett förutsättningar eller funktionsvariationer. Det är viktigt att möta eleven där den är, vad fungerar för dig? Vad vill du uppnå? Hur skall vi nå dit? Individualiteten är en av nycklarna till framgång. Många personer med diagnosen har svårt att komma upp på morgonen, eftersom de oftast mår sämre då. De kan behöva längre tid att förbereda sig för skolan. En dag som inleds med stress ger inte de bästa förutsättningarna för att klara av resten av dagen. Skoldagar som börjar lite senare kan vara en enkel lösning på något som annars skapar ett stort problem och lidande. Att våga tänka nytt och prova nytt, vara lyhörd och förstående samt se hur de förmågor som finns bäst kan användas, det är ett vinnande arbetssätt.

Tecken på Asperger hos barn

Att upptäcka Aspergers hos barn kan vara svårt och det är viktigt att inte övertolka de signaler som finns dock är det mer problematiskt att inte ta ett tecken på allvar då det är viktigt att komma ihåg att en tidig diagnos, om det nu är Aspergers är viktigt, det gör vägen till att förstå sig själv och andra mindre krokig.

Att inte förstå sin omgivning

Ett tecken som i regel märks tydligt är svårigheter i sociala sammanhang, att inte kunna läsa av sociala koder som vilken reaktion som passar sig när, exempelvis att skratta åt någon som slår sig eller berättar något ledsamt. Det kan även innebära att inte förstå när någon blir arg och ber dig att sluta. Att ha specifika intressen som omfattar ett område väldigt intensivt är även det vanligt och något av det första många tänker på när Aspergers nämns.

Förstå det som inte syns

Ett tredje tecken som är värt att nämna är att ha svårt med abstraktion, att föreställa sig något i tanken. Aspergers kan leda till att det endast går att föreställa sig något om det finns här framför mig. Till exempel att säga ”du ska åka buss till skolan”. Det kan ge barn med Aspergers ångest då hen inte kan förstår innebörden, men om barnet får se en bild på först en buss och sedan på skolan då kan barnet förstå.

Diagnos ger rätt till hjälp

Att som i exemplet ovan använda bilder för att förklara är ett exempel på hjälpmedel att använda sig av för att förstå och få en förutsägbarhet i vardagen. En annan är att ha tydliga rutiner. Att ha ett schema över dagen och veckan. Verktyg och utbildning går att få från habiliteringen och från barn- och ungdomspsykiatrin. För att ha rätt till sådan hjälp krävs dock en diagnos och därför är det viktigt att öka kunskapen kring tidiga tecken.

Vet du vad psykisk ohälsa är?

Psykisk ohälsa är ett omfattande begrepp som innefattar både mindre allvarliga och mer allvarliga psykiska problem med symptom som motsvarar kriterierna för en psykiatrisk diagnos. Den psykiska ohälsan har under de senaste decennierna ökat bland både barn och unga och det är många ungdomar som upplever sömnsvårigheter, stress, huvudvärk, ångest, något som gör att de har svårt att få vardagen att fungera.

Allt fler diagnostiseras med psykisk ohälsa

Allt fler unga får antidepressiva läkemedel utskrivet och det gäller framförallt unga kvinnor. Det är även fler unga som vårdas inom den slutna psykiatriska vården. Den psykiska ohälsan hindrar barn och ungdomar från att utvecklas och fungera normalt något som resulterar i att de mår sämre. De barn som har sämre ekonomiska förutsättningar och barn som är familjehemsplacerade lider en högre risk för att drabbas av psykisk ohälsa och att få en psykiatrisk diagnos.

Olika psykiska besvär

Psykiska besvär innebär ett tillstånd av ett försvagat välbefinnande i samband med psykisk ohälsa. De psykiska besvären kan påverka funktionsförmågan i olika grader och känslomässiga reaktioner kan vara besvärliga för ett barn att hantera och förstå på egen hand. Vuxna personer i barnets omkrets kan hjälpa barnet att kunna förstå sina egna känslor, ge det stöd som barnet behöver i olika situationer och förhindra att barnet utvecklar psykisk ohälsa.

Det finns hjälp att få vid psykisk ohälsa

Alla människor är olika och påverkas olika mycket av den psykiska ohälsan. Men en gemensam sak är att alla kan få den hjälp som de behöver. Psykiatriska tillstånd innebär alltid en allvarlig psykisk ohälsa som uttrycker sig i olika syndrom som uppfyller de olika kriterierna för en psykiatrisk diagnos, exempelvis depression. I Sverige använd WHO:s system ICD, som innehåller ett hundratals olika psykiatriska diagnoser, för att göra en klassificering av patientens tillstånd.

Greta Thunberg om sin asperger

Greta Thunberg har den senaste tiden blivit uppmärksammad världen över som opinionsbildare och miljöaktivist. Hon har tilldelats Geddes Environment Medal och den här hösten utses hon till hedersdoktor vid ett belgiskt universitet. Nyligen inbjöds hon att hålla tal till FN:s generalsekreterare. Vintern 2019 gästade hon SVT-programmet Skavlan, där hon berättade om sin asperger och hur syndromet faktiskt varit henne till hjälp många gånger.

Att slippa fastna i det sociala spelet

Greta Thunberg menar att en av de stora fördelarna med att ha asperger är att man aldrig fastnar i det sociala spelet. Att slippa ta hänsyn till samhällets normer och sociala koder gör att man ser allt utifrån. När man står vid sidan om blir det tydligare hur enkel lösningen på ett problem är. Thunbergs hållning som klimataktivist är att vi redan vet hur problemet med klimatförändringarna ska lösas.

Att se saker i svart eller vitt

När Greta Thunberg intervjuades av Skavlan så berättade hon att hon ser det mesta i svart eller vitt, vilket har hjälpt henne att inta en kompromisslös hållning som klimataktivist. Hon pratade stolt om hur hon lyckats få sin mamma, Malena Ernman, att byta operakarriären mot Stockholms musikalscener för att undvika flyget. Kampen för att minska utsläppen har, enligt Thunbergs syn på saken, nytta av en svartvit hållning.

Flera fördelar med att leva med asperger

Greta Thunberg menar att aspergern givit henne flera styrkor då den ställt henne utanför ett samhälle där sociala koder ofta går före handlingskraft. Hon medger att klimatförstöringen är en mycket komplicerad fråga, men hon är samtidigt noga med att poängtera att lösningen för den skull inte behöver vara komplicerad. Lösningen är tvärtom mycket enkel: vi behöver alla lägga om vår livsstil och vi behöver göra detta idag.

Aspergers syndrom på väg bort!

Aspergers syndrom är en diagnos inom autismspektrat som innebär att en person bland annat har svårt med sociala och känslomässiga relationer. Intelligensen är däremot på en normal nivå eller till och med högre än hos andra. Aspergers syndrom skiljer sig från andra tillstånd inom autismspektrat, men trots det är diagnosen på väg bort nu.

Autismspektrumtillstånd istället för Asperger

Aspergers syndrom har redan tagits bort från den amerikanska diagnosmanualen DSM-5, men däremot finns diagnosen fortfarande kvar i Världshälsoorganisationens (WHOs) manual. Båda dessa manualer används i Sverige, vilket i dagsläget innebär en osäkerhet kring vilket begrepp som ska användas. I diagnosmanualen DSM-5 kallas numera diagnosen för autismspektrumtillstånd, vilket både anses vara bra och dåligt beroende på vem du väljer att fråga.

För- och nackdelar

Huruvida Aspergers syndrom ska finnas kvar som egen diagnos eller inte är omstritt. Många menar att det både finns för- och nackdelar med att istället använda sig av begreppet autismspektrumtillstånd. Det kan beskriva personernas funktionsnedsättning bättre, samtidigt som det gör att det blir svårare att skilja Aspergers syndrom från andra former av autism. Huvudsaken är dock att man vet om att personer med diagnosen kan fungera olika.

Högfungerande autism som begrepp?

Uppsala landsting är ett av de ställen i Sverige som fortfarande använder sig av Aspergers syndrom, men det har börjat pratas om att använda sig av högfungerande autism som begrepp för diagnosen istället. Andra tycker att Aspergers syndrom ska finnas kvar som diagnos. Huruvida det kommer bli högfungerande autism eller autismspektrumtillstånd som används och när det blir återstår dock att se.

Hans Asperger och Nazisterna

Det flesta känner säkert till Aspergers syndrom, som är en neuropsykologisk sjukdom. Mannen och tillika barnläkaren som gav namn åt sjukdomen hette Hans Asperger. Nu har det kommit fram att han skickade flera psykiskt och fysiskt sjuka barn till ett sjukhus vid namn Am Spiegelgrund, där många av dem dödades.

Barnen ansågs ”ovärdiga att leva”

Hans Asperger arbetade som barnläkare i Wien, och nu har en studie plöjt igenom en mängd patientjournaler från hans tid som läkare. Det visar sig att han skickade otaliga patienter till barnsjukhuset Am Spiegelgrund, där vissa av dem dödades. På det sjukhuset följde man den nazistiska rasläran, som sade att barnen med autism var ovärdiga att leva. Sammanlagt dödades cirka 800 barn på Am Spiegelgrund.

Stor österrikisk studie

Informationen om Hans Asperger har kommit fram genom en stor studie som har gjort på patientjournaler i Wien, däribland Hans Aspergers gamla journaler över den treåriga flickan Herta S., som han ansåg led av idioti och spasmer, och därmed borde skickas till Am Spiegelgrund. Studien ingick i ett större forskningsprojekt som publicerades i tidskriften Molecular Autism och den utfördes på Wiens medicinska universitet.

Skapat stor debatt

Informationen som har framkommit i den nya studien utförd av Herwig Czec har skapat stora debatter kring nazismens närvaro i Österrike på 1940-talet. Vissa menar att den här typen av information medvetet inte har tagits fram tidigare, medan andra säger att Aspergers agerande inte säger så mycket om Österrikes ställning inom nazismen. Studien tog cirka åtta för Herwig Czec att slutföra.

Diskriminering mot lokförare med Asperger

Aspergers syndrom är en diagnos som ligger inom autismspektrat. Det är alltså en neuropsykiatrisk sjukdom, men de flesta som är diagnostiserade med den kan leva mer eller mindre normala liv. Lokföraren Torolf Jansson är en av dem som har Aspergers syndrom, vilket nu har påverkat honom i hans val av yrke.

Tingsrätten dömer mot transportstyrelsen

Torolf Jansson fick sin diagnos relativt sent i livet, då han redan var lokförare. Diagnosen kräver vanligtvis dispens från Järnvägsinspektionens säkerhetsföreskrifter, men tingsrätter menar också att varje fall är individuellt. Transportstyrelsen har valt att fatta ett förhastat beslut om Torolfs oförmåga att köra tåg, menar tingsrätten. Att de överklagade domen ända upp till Högsta förvaltningsrätten menar tingsrätten blev en fortsatt diskriminering av Torolf.

Har kört tåg i 20 år

Ett av de största problemen som Transportstyrelsen gjorde var att de inte tog hänsyn till att Torolf Jansson faktiskt har arbetat som lokförare i över 20 år. Det innebär att han har kört ett tåg många gånger, utan att hans diagnos har stått i vägen för det. Därför borde en individuell prövning ha gjorts av Torolf när han fick sin diagnos.

Transportstyrelsen får böter

Personer med funktionsnedsättning ska inte diskrimineras, men det är precis vad som hände i det här fallet menar tingsrätten. Transportstyrelsens sätt att agera har därför gett dem böter på 100 000 kronor i diskrimineringsersättning till Torolf. Dessutom ska de betala 80 procent av kostnaderna för hans rättegångar. Domen avlades under 2014 i Norrköpings tingsrätt, vilket innebär att den nu har några år på nacken.

Tecken på depression

Depression är en av västvärldens mest allvarliga folkhälsoproblem. Över 5 % av den vuxna befolkningen uppskattas lida av olika typer av depressiva tillstånd, så som dystemi, egentlig depression och generaliserat ångestsyndrom (GAD). Samsjuklighet (så kallad komorbiditet) är vanligt. Aspergers syndrom och beroendeproblematik (alkohol, spel, droger och sex med mera) samexisterar dessutom ofta med depression. Hos just personer i AST-spektrat antas depression vara dubbelt så vanligt som hos befolkningen i stort.

Se upp för tidiga tecken på depression

Depression kommer smygande, ofta efter en längre period av undvikande beteende och minskat antal positiva förstärkare i närmiljön. Det ökar känsligheten för plötsliga stressmoment och andra negativa livshändelser. Patienten hamnar i en negativ spiral av irritation, sömnproblem, trötthet och koncentrationssvårigheter vilket i förlängningen vidmakthåller negativa beteendemönster av undvikande. Befinner man sig i denna depressiva nedåtgående spiral allt för längre riskerar man att utveckla egentlig depression. Av det skälet är det av yttersta vikt att vara vaksam på tidiga varningssignaler.

Förebygg depression med goda vanor

Depressiva symptom ska ses som en indikation på att man behöver göra livsstilsförändringar. Upplever man sömnproblem så hänger det ofta samman med stress, högt alkoholintag eller känslor av vanmakt eller oro. I en sådan situation är det lämpligt att rannsaka sin livssituation och våga inse att förändring är möjlig. Kanske behöver man våga säga nej till uppdrag, kanske ska man våga sig på en utekväll utan alkohol och kanske ska man våga acceptera oro och överväga förändring istället för ältande.

Varför är personer med Aspergers syndrom extra drabbade?

Många av de goda vanor som förbygger och botar depression är sådana beteendemönster som går på tvärs mot vad som utmärker Aspergers syndrom. Oförmåga till måttlighet och nyanserat tänkande samt tendensen till selektiv perception och självkritik är tyvärr exakt det som leder till depressiva symptom. Om det för normalbefolkningen ofta är omvälvande livshändelser som leder till depression så är det för personer med Asperger snarare syndromet i sig som leder till depression. Därför är det extra viktigt att lära sig hantera sina svårigheter.