Ångest

När man får ångest så kan det vara svårt att tänka på annat, då det är ett tillstånd som i många fall kan vara svårt att kontrollera. Det går att dämpa ångest på medicinsk väg och med olika metoder, även om det handlar om en stark oro som har en tendens att ta över. Vissa drabbas ofta av ångest medan andra sällan får det.

Orsaker till ångest

Ångest är en reaktion i det autonoma nervsystemet, vilket ofta är i respons till någon form av hot, fara eller obekvämhet. Problemet med långvarig ångest är att det kan resultera i en panikattack, och då kan ångesten bli så påtaglig att det påverkar ens dagliga aktiviteter och allmänna livskvalitet. Symptom på ångest kan bland annat vara att man känner sig spänd, obekväm, rastlös, får hjärtklappning, darrar på händerna eller att andningen blir snabbare. Behandling finns men inget botemedel.

Är ångest farligt?

De symptom som förknippas med ångest kan vara lätta at förväxla med andra tillstånd och sjukdomar, men ångest i sig är inte farligt. Däremot så kan konsekvenserna av långvarig ångest orsaka sådant som depression och onödig stress, vilket då kan kräva att man söker professionell hjälp. Det är viktigt att ta ångest på allvar då det kan bli påfrestande för psyket om det är något man upplever ofta, och det finns hjälp att tillgå som kan dämpa ångesten.

Ångest kan drabba vem som helst

Ångest är något som alla kan uppleva lite nu och då. För många orsakar ångesten inga problem då den ofta går över fort eller är enkel att handskas med, men sedan så finns det de som lider betydligt mer av sina ångestattacker. Om ångesten påverkar ens förmåga att göra vissa saker eller håller en tillbaka i vardagen så kan det vara dags att börja se sig om efter en hållbar lösning på problemet.

Demens

Demens är ett samlingsbegrepp för ett flertal olika sjukdomar som påverkar hjärnans funktion och minne. Den mest förekommande sjukdomen är Alzheimers demens. Ju äldre man blir desto större är risken att drabbas av demens men vissa sorters sjukdomar drabbar även yngre personer. Vissa sjukdomar kan debutera redan i 40-60 års åldern. Då handlar det oftast om en tidig form av Alzheimers eller frontallobsdemens.

Alzeheimers – vanligaste sjukdomen

Alzheimers sjukdom, som står för hälften av alla sjukdomsfall, beror på att nervceller i olika områden i hjärnan skrumpnar. Sjukdomen kommer oftast smygande och det kan ta flera år innan den drabbade upplever så stora omfattande symptom att vården kontaktas. Minnesproblem är det främsta tecknet på sjukdomen men även språksvårigheter och svårighet att planera sina vardagliga göromål. Diagnosen ställs genom olika undersökningar och provtagningar, numera kan man se på röntgen om det finns förändringar i hjärnan som tyder på Alzheimers.

Vilka andra sjukdomar finns det?

Vaskulär demens, den andra vanligaste demensformen, beror på syre- och näringsbrist i olika delar av hjärnan. Orsakerna bakom kan vara förkalkade kärl, blodproppar eller hjärnblödning. Minnesproblem, svårighet att planera, bristande initiativförmågan är några av symptomen. Till de mer ovanliga demensformerna hör frontallobsdemens. Minnesproblemen kommer inte först utan personlighetsförändringar så som, att vara lättirriterad, avtrubbad känslomässigt och att inte ta hand om sin hygien. Minnesproblemen kommer oftast sent i sjukdomsförloppet. Sjukdomen drabbar oftast personer under 50 och orsaken bakom är okänd.

Demens – hjärnans sjukdom

Demens är inte en naturlig del av åldrandet utan det är en sjukdom som drabbar framförallt den åldrade hjärnan. I Sverige räknar man med att cirka 150 000 personer lever med demens. Förutom ett lidande för den drabbade är demens även vad man brukar kalla ”anhörigsjukdom” där tillvaron präglas starkt av att leva nära en demenssjuk person. Utvecklingen när det handlar om behandling har utvecklats mycket och nya framsteg görs hela tiden. Kartläggningen av orsakerna bakom sjukdomen gör framsteg och det har lett till bättre och mer noggranna diagnosverktyg. Läkemedel som minskar symtom och stärker de förmågor som finns används främst vid Alzheimers sjukdom men positiva effekter har noterats även vid andra demensformer. Förutom läkemedel och medicinska behandlingar spelar miljön runt den drabbade stor roll. Trygghet, stimulans och social samvaro är viktiga delar i att må bra. Det är lätt att dra sig undan och undvika sociala kontakter när känslan av att inte fungera som man tidigare gjort gör sig påmind, men här är det viktigt att ändå försöka upprätthålla de kontakter som finns. Lyhördhet och kunskap är viktigt, ta del av den erfarenhet som finns, vilka hjälpmedel kan användas ? Hur gör man miljön som bäst och tryggast? Läs på och prova, alla är vi individer med olika behov men också många av våra behov är gemensamma, oavsett om vi har en sjukdom eller inte.

Schizofreni

Schizofreni är en psykisk sjukdom som ofta innebär allvarliga sjukdomstillstånd för den drabbade, så som återkommande psykoser. Den sjuke kan få vanföreställningar, hallucinationer och en förändrad uppfattning av verkligheten. Orsaken till sjukdomen är fortfarande inte klarlagd. Ärftlighet är en framträdande riskfaktor, men även traumatiska händelser i livet kan utlösa sjukdomen.

Vilka symtom uppträder vid schizofreni?

Vilka är de vanligaste symptomen vid schizofreni? Det är svårt att ställa en diagnos vid schizofreni eftersom symptomen kan vara individuella, men vanliga symptom är att man inte känner igen sig själv, att man blir mer asocial och drar sig undan från familj och vänner samt att man får en förändrad uppfattning av verkligheten. Man kan höra röster och tycka att rösterna befaller en att utföra vissa handlingar. Vanligt är att de första sjukdomstecknen börjar uppträda i åldrarna 18-35 år.

Finns det effektiv behandling vid schizofreni?

Idag räknar man med att cirka 35 000 svenskar lever med schizofreni som diagnos. Det finns ännu inget botemedel mot schizofreni, men med bra vård och behandling kan man underlätta för den sjuke. Ju tidigare vården kan sättas in desto mer ökar möjligheterna till ett normalt liv. En annan viktig förutsättning är ett gott och förtroendefullt samarbete mellan sjukvården, patienten och de anhöriga, som också blir påverkade av sjukdomen.

Tidig behandling hjälper patienten

Schizofreni är en psykossjukdom som är ärftlig och som ofta är så pass allvarlig att den sjuke är förhindrad att arbeta eller ha ett normalt liv om behandling inte sätts in. Sjukdomen uppträder i form av psykoser med inslag av vanföreställningar och hallucinationer som gör att den sjuke kan tycka sig höra röster. Cirka 35 000 svenskar har diagnosen schizofreni.

Borderline

Borderline är en emotionell personlighetsstörning som innebär att man har mycket svårt att reglera och hantera starka känslor vilket kan leda till ett självskadebeteende och svårigheter med mänskliga relationer. Det finns olika behandlingar för personer med borderline men det finns också mycket man kan göra själv för att må bättre och lära sig att leva med diagnosen.

Symptom på borderline

För en person med borderline kan det på kort tid uppstå mycket starka känslor som växlar snabbt vilket kan ge svårigheter att ha nära relationer. Känslorna kan till exempel handla om en stark rädsla att bli övergiven, en upplevd självbild som inte stämmer överens med omgivningens bild av en själv samt en upplevelse av en stor tomhet. Det finns diagnoser som liknar borderline och det är därför viktigt att utreda om borderline verkligen är den rätta diagnosen.

Behandling av borderline

Behandlingen av borderline kan bestå av både psykoterapi och medicinering. Det finns psykoterapiformer vilka är specialanpassade till just personer med borderline-diagnoser. Behandlingen pågår under en längre period och innebär oftast både enskild terapi och gruppterapi. En stor del av behandlingen går ut på att man tränas i olika metoder för att lära sig att hantera och lugna starka känslor. Dessa metoder kan till exempel vara mindfulness och medveten närvaro.

Sök hjälp om du misstänker borderline

Det är viktigt att personer med misstänkt borderline söker hjälp eftersom det finns mycket hjälp att få inom sjukvården. Där kan man även få tips på hur man själv kan lära sig att hantera sina känslor på ett konstruktivt sätt. Att få diagnosen borderline betyder inte att personen alltid kommer att behöva leva med den utan väldigt många lär sig med tiden att hantera relationer och känslor på ett sätt som gör att de kan leva ett bra liv.

Ätstörningar

En ätstörning kan drabba vem som helst oavsett vikt, kön och ålder, men man kan se en större andel unga människor som är drabbade. Ätstörningar kan ta sig uttryck på många sätt men ofta finns en fixering vid utseende och kroppsform- och vikt. Det kan vara svårt att på egen hand tillfriskna från en ätstörning och därför är det alltid bra att söka professionell hjälp.

Tecken på en ätstörning

I många fall börjar en ätstörning med att maten tar upp större delen av ens fokus. Man blir fixerad vid vad man äter och hur kroppen ser ut. Den egna kroppsuppfattningen stämmer inte längre överens med utomståendes. Den ständiga kontrollen kring vad man äter kan börja med att man försöker gå ner i vikt och äta oregelbundet. En del utvecklar bulimi från anorexi i ett senare stadium, genom att hetsäta mat som man sedan kräks upp strax efteråt.

Hur påverkar det kroppen?

Kroppen behöver mat för att fungera som den ska och för att alla organ ska få sin näring. Genom att inte lyssna på kroppens signaler, kommer det att resultera i vid magont, trötthet, koncentrationssvårigheter och replica watches nedstämdhet. På längre sikt ger anorexi och bulimi försvagade muskler och sköra ben. I ett svälttillstånd börjar hjärtat slå långsammare vilket är livsfarligt för kroppen.

Går det att bli av med ätstörningar?

Det går att bli av med anorexi och bulimi men vägen dit är ofta lång och jobbig. Det tar i allmänhet lång tid att förändra sitt tankesätt och hur relationen till mat ska se ut på ett naturligt sätt. Att ha en ätstörning är inte permanent, det går att bli av med. Att tala med någon man litar på är ett stort och viktigt steg i starten på ett friskare liv.

Bedömning av AST på BUP

Hos BUP finns det både hjälp och stöd att få om du har fått diagnosen autismspektrumtillstånd (AST). För att en diagnos ska kunna göras behövs först en bedömning för att ta reda på om dina svårigheter beror på AST eller om det finns en annan orsak. En bedömning innebär oftast flera besök då man får träffa behandlingspersonal och göra olika tester.

BUP startar en utredning

Vid första besöket får du beskriva dina problem i kommunikationer och sociala situationer samt vid vilka tillfällen problemen uppstår. När en utredning görs får du även genomgå en läkarundersökning. Olika tester görs som bland annat kan vara att få titta på en bild och beskriva den eller att få höra en berättelse och svara på frågorna om den. Eftersom personer med AST har svårt för vissa uppgifter och lätt för andra vägs resultaten av testerna in i bedömningen.

Olika typer av stödinsatser

Om BUP efter sin utredning bedömer diagnosen AST kan de hjälpa till med olika stödinsatser. Hjälpen ser dock olika ut beroende på vad du har svårt med. Behandlaren och föräldrarna bestämmer tillsammans hur behandlingen ska läggas upp. Att ha kunskap om AST och att lära sig hantera olika situationer är oftast de viktigaste punkterna. Att få lära sig att kommunicera med andra ungdomar genom gruppträffar är en bra träning.

Vad händer när BUP har gjort en bedömning?

Förutom stödinsatserna från BUP kan även skolan sätta in hjälpinsatser. En del som får diagnosen AST kan även få medicin. Även om medicinen inte hjälper mot svårigheterna på grund av AST kan de behövas mot till exempel ADHD eller depression. På Aspergercenter finns hjälp att få om inlärningsförmågan är normal. En del fortsätter även efter bedömningen att komma till BUP eftersom det är vanligt även med andra symptom förutom svårigheterna med AST.

Undervisning för elever med AST

AST (autismspektrumtillstånd) är ett samlingsnamn för det som tidigare kallades Aspergers och autism. Diagnosen påverkar många funktioner i vardagen och inte minst skolgången kan vara problematisk om inte rätt hjälpmedel och stöd är tillgängliga. Glädjande nog har kunskapen ökat kring de behov som personer med AST har och dessa används alltmer i skolans miljö.

Tydlighet, en väg mot trygghet i skolan

Vid AST går det inte att nog poängtera hur viktigt det är med tydlighet. Skolgången behöver anpassas efter varje elevs behov. Det som fungerar för en person kan vara fel för en annan. Gemensamt dock är att användande av individuella scheman och struktur är en bra start. Det kan handla om att se hur långa perioder det går att vara fokuserad, vilka ämnen som kan kombineras under en dag men även sådant som vilken tid på dagen eleven börjar.

Att se det som skall hända

Svårigheter med abstrakt tänkande som vad som skall hända på en lektion, till exempel i ämnet bild där flera olika moment ingår, kan skapa oro. Det är viktigt med förberedelser och att visualisera information som ges. Lektionen kan inledas med att gå igenom ett schema med bilder som visar vilka moment som ingår i lektionen och i vilken ordning de skall göras. Så skapas förutsägbarhet och eleven kan då fokusera och eventuell oro minskas.

Olika förutsättningar, olika vägar, samma mål

Elever med AST och elever utan AST skiljer sig på många sätt men de delar ändå samma mål. I skolan tillbringas en stor del av dagen och att trivas, få utvecklas och nå de mål man har är nog något som alla känner är viktigt. Tidigare har användandet av individuella scheman och skolplaner inte varit lika utbrett, kunskapen var inte lika stor för några år sedan. Numera finns väldokumenterade resultat för hur skolgången och lärandet kan fungera optimalt, oavsett förutsättningar eller funktionsvariationer. Det är viktigt att möta eleven där den är, vad fungerar för dig? Vad vill du uppnå? Hur skall vi nå dit? Individualiteten är en av nycklarna till framgång. Många personer med diagnosen har svårt att komma upp på morgonen, eftersom de oftast mår sämre då. De kan behöva längre tid att förbereda sig för skolan. En dag som inleds med stress ger inte de bästa förutsättningarna för att klara av resten av dagen. Skoldagar som börjar lite senare kan vara en enkel lösning på något som annars skapar ett stort problem och lidande. Att våga tänka nytt och prova nytt, vara lyhörd och förstående samt se hur de förmågor som finns bäst kan användas, det är ett vinnande arbetssätt.

Tecken på Asperger hos barn

Att upptäcka Aspergers hos barn kan vara svårt och det är viktigt att inte övertolka de signaler som finns dock är det mer problematiskt att inte ta ett tecken på allvar då det är viktigt att komma ihåg att en tidig diagnos, om det nu är Aspergers är viktigt, det gör vägen till att förstå sig själv och andra mindre krokig.

Att inte förstå sin omgivning

Ett tecken som i regel märks tydligt är svårigheter i sociala sammanhang, att inte kunna läsa av sociala koder som vilken reaktion som passar sig när, exempelvis att skratta åt någon som slår sig eller berättar något ledsamt. Det kan även innebära att inte förstå när någon blir arg och ber dig att sluta. Att ha specifika intressen som omfattar ett område väldigt intensivt är även det vanligt och något av det första många tänker på när Aspergers nämns.

Förstå det som inte syns

Ett tredje tecken som är värt att nämna är att ha svårt med abstraktion, att föreställa sig något i tanken. Aspergers kan leda till att det endast går att föreställa sig något om det finns här framför mig. Till exempel att säga ”du ska åka buss till skolan”. Det kan ge barn med Aspergers ångest då hen inte kan förstår innebörden, men om barnet får se en bild på först en buss och sedan på skolan då kan barnet förstå.

Diagnos ger rätt till hjälp

Att som i exemplet ovan använda bilder för att förklara är ett exempel på hjälpmedel att använda sig av för att förstå och få en förutsägbarhet i vardagen. En annan är att ha tydliga rutiner. Att ha ett schema över dagen och veckan. Verktyg och utbildning går att få från habiliteringen och från barn- och ungdomspsykiatrin. För att ha rätt till sådan hjälp krävs dock en diagnos och därför är det viktigt att öka kunskapen kring tidiga tecken.

Vet du vad psykisk ohälsa är?

Psykisk ohälsa är ett omfattande begrepp som innefattar både mindre allvarliga och mer allvarliga psykiska problem med symptom som motsvarar kriterierna för en psykiatrisk diagnos. Den psykiska ohälsan har under de senaste decennierna ökat bland både barn och unga och det är många ungdomar som upplever sömnsvårigheter, stress, huvudvärk, ångest, något som gör att de har svårt att få vardagen att fungera.

Allt fler diagnostiseras med psykisk ohälsa

Allt fler unga får antidepressiva läkemedel utskrivet och det gäller framförallt unga kvinnor. Det är även fler unga som vårdas inom den slutna psykiatriska vården. Den psykiska ohälsan hindrar barn och ungdomar från att utvecklas och fungera normalt något som resulterar i att de mår sämre. De barn som har sämre ekonomiska förutsättningar och barn som är familjehemsplacerade lider en högre risk för att drabbas av psykisk ohälsa och att få en psykiatrisk diagnos.

Olika psykiska besvär

Psykiska besvär innebär ett tillstånd av ett försvagat välbefinnande i samband med psykisk ohälsa. De psykiska besvären kan påverka funktionsförmågan i olika grader och känslomässiga reaktioner kan vara besvärliga för ett barn att hantera och förstå på egen hand. Vuxna personer i barnets omkrets kan hjälpa barnet att kunna förstå sina egna känslor, ge det stöd som barnet behöver i olika situationer och förhindra att barnet utvecklar psykisk ohälsa.

Det finns hjälp att få vid psykisk ohälsa

Alla människor är olika och påverkas olika mycket av den psykiska ohälsan. Men en gemensam sak är att alla kan få den hjälp som de behöver. Psykiatriska tillstånd innebär alltid en allvarlig psykisk ohälsa som uttrycker sig i olika syndrom som uppfyller de olika kriterierna för en psykiatrisk diagnos, exempelvis depression. I Sverige använd WHO:s system ICD, som innehåller ett hundratals olika psykiatriska diagnoser, för att göra en klassificering av patientens tillstånd.

Greta Thunberg om sin asperger

Greta Thunberg har den senaste tiden blivit uppmärksammad världen över som opinionsbildare och miljöaktivist. Hon har tilldelats Geddes Environment Medal och den här hösten utses hon till hedersdoktor vid ett belgiskt universitet. Nyligen inbjöds hon att hålla tal till FN:s generalsekreterare. Vintern 2019 gästade hon SVT-programmet Skavlan, där hon berättade om sin asperger och hur syndromet faktiskt varit henne till hjälp många gånger.

Att slippa fastna i det sociala spelet

Greta Thunberg menar att en av de stora fördelarna med att ha asperger är att man aldrig fastnar i det sociala spelet. Att slippa ta hänsyn till samhällets normer och sociala koder gör att man ser allt utifrån. När man står vid sidan om blir det tydligare hur enkel lösningen på ett problem är. Thunbergs hållning som klimataktivist är att vi redan vet hur problemet med klimatförändringarna ska lösas.

Att se saker i svart eller vitt

När Greta Thunberg intervjuades av Skavlan så berättade hon att hon ser det mesta i svart eller vitt, vilket har hjälpt henne att inta en kompromisslös hållning som klimataktivist. Hon pratade stolt om hur hon lyckats få sin mamma, Malena Ernman, att byta operakarriären mot Stockholms musikalscener för att undvika flyget. Kampen för att minska utsläppen har, enligt Thunbergs syn på saken, nytta av en svartvit hållning.

Flera fördelar med att leva med asperger

Greta Thunberg menar att aspergern givit henne flera styrkor då den ställt henne utanför ett samhälle där sociala koder ofta går före handlingskraft. Hon medger att klimatförstöringen är en mycket komplicerad fråga, men hon är samtidigt noga med att poängtera att lösningen för den skull inte behöver vara komplicerad. Lösningen är tvärtom mycket enkel: vi behöver alla lägga om vår livsstil och vi behöver göra detta idag.