Svampodling

Svampodling är odling av svampar för livsmedel, läkemedel eller andra ändamål.
Eftersom svampar är ett annat rike än växter, så är svampodling väsensskilt från växtodling. Medan växter behöver ljus och vatten för att bedriva fotosyntes, så behöver svampar kolhydrater för att bedriva sin ämnesomsättning. Svampar förökar sig med sporer.
Spor är del av vissa levande organismers livscykel, till exempel svampars, bakteriers och mossors.
Svampar, mossor och ormbunkars sporer är ett steg i deras fortplantningsprocess.
För ett tag sedan beställde jag svampmycel från ett företag som jag senare planterade i mjölkpaket i källaren. Jag hade inte så stora förhoppningar om att det skulle komma upp något för det skulle planteras i halm med kalktillsatser. Men jag planterade det i djurens hö och hackade i torkat äggskal. Men det har börjat att komma svampar nu. Vill någon annan prova så köpte jag mycelet från svampar.

Det behöver inte alls vara speciellt svårt, att odla svamp är oftast inte lika svårt som många tror.  Att odla tex cannabis eller salvia är det oftast fler som gör, cannabis är ju i grund och botten en vanlig växt och växter har du antagligen alltid haft runtom dig och vet mer om.
Svamp däremot är ju inte något speciellt vanligt att odla och därför ryggar många tillbaka då de läser om vad som behövs och vad som krävs för en lyckad svampodling bara för att det är något man aldrig kommit i kontakt med innan.
Denna faq är till för att räta ut några av de frågetecken som kan komma upp i huvudet på en förstagångsodlare.

Sporer köps absolut lättast över internet om man inte har en svampodlande kompis som kan skänka dig lite sporer.

På många ställen runtom på nätet så finns sk. growboxes för cubensis. Dessa är till för att göra det så enkelt som möjligt att odla svamp och är ofta många nybörjares val. Om man inte köper en growbox som är helt självgående så är det faktiskt inte så mycket svårare att odla från scratch än från en growbox. Jag tycker att ni som funderar på att börja odla svamp ska lägga ner lite extra tid och odla från scratch, detta ger ofta bättre resultat om man bara följer de guider som finns och ser till att hålla allt sterilt.
En aspekt är också pengarna, en growbox kan kosta rätt så saftigt medans ett sporeprint och en odlarsetup är betydligt billigare och kan användas om och om igen.

Att odla ätbara svampar istället för att plocka dem i skogen har gamla anor. I Frankrike odlades champinjoner redan i mitten av 1600-talet, och i Japan talas det om odling av svampen shiitake redan under andra århundradet.
Idag är det möjligt att odla ett hundratal arter, varav champinjonen är den i särklass mest odlade sorten.
Under det senaste decenniet har kunskapen och intresset för att odla nya svampar ökat i Sverige. Ostronskivlingen är redan etablerat och shiitake har börjat komma in på den svenska marknaden. 

Sing är en vitrötesvamp som bryter ned cellulosa och lignin, så dessa ämnen finns med i substratet. Under projektiden har olika substratblandningar, med spån från al och björk som bas, prövats. Ympmycel från hela världen och odlingspåsar av olika storlek och material har testats. Substratet levereras till odlare som har lokaler anpassade för shiitakeodling, dvs med höga hygien- och miljökrav.
Det största problemet i shiitakeodlingar idag är grönmögelsvampen Tricoderma, en svamp som finns överallt i vår miljö och som snabbt växer ut på ett substrat med lättillgänglig näring. Hur håller du den borta eller begränsar den; ett friskt substrat där shiitakesvampen växer ut ordentligt, kontroll av klimatet i odlingsrummet, nogrann hygien och ordentlig rengöring och desinfektion mellan olika odlingsomgångar.
30 års forskning har visat att konsumtion av shiitake hindrar många sjukdomar, neutraliserar syror, har antivirus och antitumöreffekt. Forskare, främst Dr. K Cochran, University of Michigan och Dr. K Mori, Mushr institute of Japan, har undersökt den kemiska, biologiska och fysiska naturen hos shiitake. De har insolerat eritadenin, en aminosyra som sänker kolesterol och högt blodtryck samt lentinan, ett sockerextrakt med anti-cancer ämne.
Den ekologiska svampodlaren kan hålla efter sjukdomar i odlingen med hjälp av god hygien och slipper hantera giftiga bekämpningsmedel. Arbetsmiljön blir bättre och det är tillfredställande att känna att produktionens miljöpåverkan är låg.

Vid odling av svamp ska halm, spannmål eller andra jordbruksprodukter som ingår i substratet vara KRAV-godkända. Alla andra tillsatser ska vara tillåtna enligt KRAVs regler för växtodling. Räknat på produktens vikt före kompostering så ska minst 75 procent av substratet vara av KRAV-godkänt ursprung. Parallellodling av svamp är inte tillåtet enligt KRAVs regler, därför måste man anmäla hela sin svampodling.

Anmälan sker till de certifieringsorgan som certifierar enligt KRAVs regler.
Ett tips jag kan ge är att ha svamparna nära träd. Det gynnar både trädet/träden och svamparna. Då ger träden vatten och näring, svamparna förädlar detta och ger tillbaka socker till träden.
Det är inte speciellt realistiskt att tro att man kan odla mykorrhizasvampar. De svampar man odlar är saprofyter som växter på dött material (stockar, sågspån eller hästdynga).  
Mykhorrizasvampar: mykorrhizasvampar, det innebär att de behöver samarbeta med gröna växter (träd) för att bilda fruktkroppar.
Skogens träd konkurrerar med nedbrytarsvampar om markens näring. Träden är beroende av andra svampar, så kallade mykorrhizasvampar, för att kunna konkurrera med nedbrytarsvamparna om näring. Nya experiment visar att vissa mykorrhizasvampar tycks kunna bryta ned andra svampar i marken och `stjäla´ deras näring för att förse sig själva och träden.
Den symbios som svampar bildar i växtrötter kallas för mykorrhiza. Mykorrhiza är ett komplext samspel mellan en svamp och en växt. Svampen får kolföreningar från växtens rot och växten får tillgång till olika näringsämnen i marken genom svampens hyfer, plus skydd mot patogena organismer.
Mykorrhiza är namnet på komplexet mellan en svamps hyfer/mycel (svamptrådar) och en växts rötter när dessa lever i symbios med varandra. Genom att fina underjordiska svamptrådar tränger in i rötterna hjälper svampen växten att ta upp vatten samt närsalter och får i sin tur organiska föreningar från växten. Svampen kan också ge växten antibiotika som försvar mot parasitiska angripare. Nästan alla världens växter kan bilda någon form av mykorrhiza och flera arter är beroende av symbiosen för att överleva.
Det förekommer också att parasitiska växter som tallört "lurar" svampar att bilda mykorrhiza med dem. I detta fall utnyttjar den ickefotosyntetiska växten svampen (och indirekt mykorrhizabildande träd) för att tillgodogöra sig näringsämnen.
Saprofyter: nedbrytare. Organismer som lever på förmultnande växtdelar. Växter som är saprofyter saknar i regel klorofyll. Bland andra saprofytiskt levande organismer kan nämnas mögelsvamp och vissa anaeroba bakterier.
Saprofyter är orkidéer som växer i och lever av dött material. De kan vara mycket snabbväxande eftersom de i regnskogen måste tävla om exempelvis ett dött träd (det finns många nedbrytare som vill ha sin del av 'kakan'). Saprofyter är ofta beroende av mykorrhiza (det finns orkidéer utan klorofyll som lever heterotroft).
(botanik) nedbrytande organismer (såsom bakterier eller svampar) som lever på andra organismer och som i regel saknar klorofyll
Namnet kommer från latinets saporos som betyder rutten och phyton som betyder växt.