En klassisk jul med twist!
Måndagen den 28 december var det dags för Inger och Alfs klassiska julfirande, man kan kalla den för ”efterjul”. Inger är min pappas syster. Festen äger rum i Lund och har så gjort i tjugo år. I år var det 29 gäster vilket är rekord. Det hela började med att Alfs mamma gjorde julkorv. För tjugo år sedan när hon gick bort ville Alf föra traditionen vidare. Men ett recept gav hela sex kilo korv vilket var i mäktigaste laget. De bestämde sig för att bjuda in släktingar och bekanta. Voila – en tradition var skapad.
Förberedelserna börjar långt i förväg: Inger skickar inbjudningar, lagar olika slags revbensspjäll – favoriten på julbordet, hon gör leverpastej, äpplemos, sillsallad, lägger in sillar och mycket mer.
Hela dagen fram till det att gästerna kommer
är ett marathonlopp: Det skivas olika sorters bröd, skinka, grishuvud
och fårfiol. Det ska hackas grönkål, kokas julkorv och potatismos.
Mängder med olika rätter ska stekas som köttbullar, prinskorv,
långkål och brunkål. Cognacsmöret – tillbehöret
till plumpuddingarna vispas ihop; det förvälls grönsaker, blandas
sallad och rivs morötter. Sedan ska vi inte tala om alla uppläggningar:
de olika sillarna ska fram, ostarna ska tempereras, kötträtterna ska
garneras med grönkål och äpplen. Allt detta medan Nils Landgren
sjunger rofyllt i bakgrunden.
En
viktig del är dryckerna som hör julen till. Sonen Johannes fixar glöggen.
Den innehåller en drös olika årgångar, med andra ord:
varje års glögg är unik! Mumman blandas till av Alf från
ett 30årigt recept där inga godsaker saknas. När gästerna
anländer bjuds de på glögg med olika tillbehör. Under middagen
serveras såklart alla tänkbara snapsar, mumman, öl och julmust.
Johannes och Alf tar hand om den eleganta uppdukningen. Där finns glas,
tallrikar och bestick vilka passar till de olika måltiderna, men även
vackert textade plasseringskort.
Kl 18 dyker folket upp och de lämnar inte
huset förrän strax innan midnatt, mätta och glada. Det är
en skön blandning, där åldern varierar från pytteliten
till senior. Alla tar för sig av maten i valfri ordning, men potatismoset
och den hemmalagade korven kommer in som huvudrätt. Därefter följer
plumpuddingarna, cognacssmöret och ostarna. Några nya inslag på
bordet är de olika rånen och söta bakverken från Spanien
och Italien. Ett par av gästerna kommer från dessa länder.
På kvällen spelas bordshockey – ett spel som spelas på liv och död. Vissa ligger i hårdträning hela året föratt inte bringa skam åt familjen. Bra att skaka av sig lite mat vid hockeyspelet. Jag som utböling tycker detta spel tar för mycket plats; jag vill kunna springa med disken från borden till diskhon utan att behöva få en puck på sig:)
Min uppgift i det hela är att skala, hacka, garnera, skiva, lägga upp och servera gästerna av drickat, och provsmaka allt flera gånger, och det är jag mycket nöjd med. Detta är en tradition som kommer föras vidare i generationer, förhoppningsvis så länge jorden finns kvar.
Skrivet med flottiga fingrar av
Fredrik