Vid neuropsykiatrisk diagnos är traditionell behandling såsom psykoterapi inte det man lägger tyngdpunkten på, även om det naturligtvis kan vara aktuellt i en del fall. Viktigare är ofta att få praktisk hjälp att uppnå en fungerande vardag.

Totalt 77 procent av personer med ADHD och 34 procent med Aspergers syndrom rekommenderas efter diagnostisering någon form av psykiatrisk behandling. Ett antal rekommenderas flera olika behandlingsformer.

Man brukar poängtera att NPF är ett funktionshinder som inte går att behandla bort totalt, det kommer alltid finnas kvar i någon form. Däremot kan vissa psykologiska och pedagogiska insatser bidra till att minska svårigheterna.

Basal Beteendeterapi
handlar om den basala utvecklingen, det fysiska och psykiska beteendet utifrån vilken stimuli vi får från våra sinnen, som vi känner in oss själva och vår omvärld med; berörings-, balans- och led- och muskelsinnet, samt även stimuli via ljus, ljud, lukt och smak. Finns det en störning som påverkar så att individen får avvikande stimuli, oftast i form av en över- och/eller underreaktion som en följd härav - då är det viktigt att sätta det i relation till hur den yttre miljön bemöter individens speciella behov av bemötande. Basal Beteende Terapi möter individer med neuropsykiatriska funktionshinder och liknande tillstånd utifrån deras individuella behov och är inte schematiskt upplagd.

Inom BUP och BUH utesluter man helt känselstörningars ('perceptionsstörningars') inverkan på individens beteende - alltifrån över- och/eller underreaktioner via stimuli från berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet men även för stimuli via ljus, ljud, lukt och smak bortser man från helt och hållet! Man utgår istället utifrån att individens beteende bottnar i den yttre miljön och dess tidiga bemötande (psykodynamiskt) och utesluter helt och hållet den inre miljön och dess påverkan på individens förmåga att känna in sig själv och sin omvärld.

En överkänslighet som i kombination med en överkänslighet för stimuli via beröring kan vara en av de bidragande orsakerna till att individen utvecklar ett beteende som innebär att han/hon undviker folksamlingar (spel, vara med i gymnastiken, gå med på familjefesten etc.) Känselstörningar är minst lika viktiga att bedöma och behandla samt bemöta på ett så tidigt stadium som möjligt, som syn- och hörselstörningar. Hur skulle individer i behov av speciellt bemötande utifrån deras syn- och/eller hörselstörning utveckla sitt beteende om de inte fick den kompensation och stimulering de har speciellt behov av?

Det anses viktigt med kunskaper om att den inre miljön har minst lika stor betydelse som den yttre miljön och att Basal Beteende Terapi kan vara en av de mest positiva grunderna för individens positiva utveckling i kombination med exempelvis KBT.

KBT (Kognitiv Beteendeterapi)
Kognitiv Beteendeterapi är en vanlig form av terapi som anses kunna fungera bra när det gäller bättre fungerande och äldre personer inom autismspektrumstörningar. Terapeuten måste dock ha god kunskap om hur autismspektrumstörningar yttrar sig, för att den drabbade ska kunna ha nytta av terapin.

KBT bygger på en kombination av inlärningspsykologi och kognitiv psykoterapi. Det är en evidensbaserad metod som kräver en aktiv terapeut och bygger på mycket aktivitet utanför terapirummet. Kognitiv terapi går ut på att öka individens självkontroll och funktionella beteende.

Kognitiv beteendeterapi vid ADHD har visat god effekt, men samtidig behandling med centralstimulantia brukar dock alltid vara en förutsättning för att patienterna ska kunna tillgodogöra sig behandlingen. I Sverige finns för närvarande få terapeuter med erfarenhet av kognitiv beteendeterapi vid just ADHD.

Kognitiv modell enligt Gaus
Bristande Theory of Mind, info om sig själv och exekutiva svårigheter leder till bristande sociala färdigheter och svårigheter att hantera vardagen. Detta leder i sin tur till sekundära symtom som stress, ångest och/eller depression.

Målet för terapin sätts upp utifrån individuell beteendeanalys.

Arbetet enligt denna modellen innefattar att lära ut nya kognitiva- och beteendeinriktade färdigheter, lära ut kompensatoriska strategier för att hantera brister, tillämpa och öka självkännedom och självacceptants och lära ut strategier för att hantera ångest och depression.

Basal Kroppskännedom (BK)
Många personer med autismspektrumstörning, går hos en sjukgymnast för att lära sig Basal Kroppskännedom. Basal Kroppskännedom är en sjukgymnastisk behandlingsform som består av till synes enkla övningar, som genom regelbundet repeterande förbättrar hållnings- och rörelseförmågan samt påverkar icke viljestyrda kroppsliga funktioner.

Inom basal kroppskännedom ser man kropp och själ som en odelbar helhet. Vårt inre i form av tankar och känslor kan nås via kroppen. Detta kan vara till stor hjälp för personer med autismspektrumstörningar, som ofta har problem med att kommunicera sina tankar och känslor med ord. Arbetssättet har införts i Sverige av den franske rörelsepedagogen Jacques Dropsy.

Safren behandlingsmodell Safren har en modell för intervention hos vuxna med ADHD. Behandlingen består av 12 sessioner. Enligt Safren leder de primära svårigheterna (uppmärksamhet, impulsivitet, hämning) i sin tur till ytterligare svårigheter och nedsättningar. Det Safren siktar in sig på i sitt program är att hitta kompensatoriska strategier och att ändra tankarna om sig själv.

I den första delen av programmet (Session 1-5) ligger fokus på att organisera och planera. Detta följs (session 6-7) av att minska distraherbarheten. Vidare (session 8-10) arbetar man med tankar och föreställningar om den egna personen kopplade till funktionshindret. Många har dåligt självförtroende efter upprepade misslyckanden och arbetet är i form av positivt självcoachande och att lära sig identifiera och ifrågasätta automatiska negativa tankar. En annan del är att kunna fatta rationella beslut och inte vara så styrd av sina känslor.

I den sista delen (session 11-12) fokuserar man på att sluta skjuta upp saker och att jobba med återfallsprevention, alltså att jobba för att det man lärt sig kvarstår och att patienten inte återgår i gamla beteendemönster och tankar.

Denna behandling har i en randomiserad studie visat sig ha goda effekter på olika ADHD-symtom. Enligt denna studie visades kombinationen mellan medicinering och behandlingen vara mest effektiv, kanske till följd av att medicineringen kan vara en förutsättning för att man ska kunna fokusera på behandlingen. Bemötande i behandlingen med NPF-patienten Åsa Eriksson (leg. psykolog) fokuserar sitt arbete på barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder. Hon säger följande om hur man kan hantera svårigheter som kan uppstå i behandlingen.

• Behandlingssessioner med NPF-personer behöver vara tydliga och välplanerade. Man bör uppmärksamma att det inte är säkert att det som behandlaren och omgivningen uppfattar som problematiskt är detsamma som patienten upplever vara problemet. Man måste också vara noggrann med att se vad olika begrepp, exempelvis "tvångsmässighet" eller "rigiditet" som patienten för på tal faktiskt innebär för individen i fråga.
• Vid behandling med NPF-patienter kan det vara en mycket god idé att intervjua anhöriga, även om patienten är vuxen. De är ofta en oerhört viktig källa till information och mycket viktiga resurser i behandlingen. De anhöriga kan ibland helt omedvetet vidmakthålla vissa problematiska beteenden.
• Att arbeta med personer inom autismspektrum kräver först och främst kunskap och att man förstår vilka beteenden som ska jobbas bort och vilka som fyller en viktig funktion för patienten. Autism är en del av personligheten och patienten behöver en viss grad av sin "rigiditet" för att känna sig trygg! Däremot kan man diskutera och undersöka om man kan minska frekvensen och duration av olika ritualer.
• Personer med neuropsykiatriska funktionshinder har svårare att lära sig av sina erfarenheter, något som en behandlare bör vara medveten om. En bristande generaliseringsförmåga kan också leda till att patienten med Asperger har svårt att dra slutsatser av en specifik erfarenhet. "Bara för att min ångest gick ner när jag tränade på att åka buss i Stockholm betyder inte det att jag kan åka buss i Uppsala…" Jobbar man med exempelvis exponering är det alltså viktigt att komma ihåg att göra detta i flera olika miljöer för att främja generaliserbarheten.
• Det är mycket vanligt att patienten med NPF-diagnos inte passar tiderna eller inte dyker upp och det är viktigt att komma ihåg att detta inte brukar bero på ovilja. Orsakerna kan vara att patienten glömt bort tiden, eller att det är ett undvikande beteende pga. ångest eller obehag. Det kan också vara så att patienten inte förstår syfte eller mål med terapin och därför kan det vara viktigt att diskutera just syfte och mål, för att få samförstånd och få patienten att vilja komma.
• Det är en mycket vanlig svårighet att göra hemuppgifter för många patienter, kanske till följd av bristande engagemang, svårt att hantera krav, glömska eller för hög ambitionsnivå. Därför är det viktigt att konstruera enklare uppgifter, ta hjälp av anhöriga och inventera vart problemet ligger.
• De bristande sociala färdigheterna är viktiga att kartlägga innan exempelvis exponeringsövningar. Det är bra att prata om vad man ska göra och hur det kommer ske för att se att det är ok med patienten.
• NPF-patienter har en annorlunda inlärning, på så sätt att de ofta går på kortsiktiga "förstärkare", medan de kan ha svårt att se vinster på längre sikt (särskilt de med ADHD), och "förstärkarna" måste anpassas därefter.
• Ett annat problem som kan uppstå är att svårigheterna kvarstår trots stora ansträngningar från patienten. I sådana lägen är det viktigt att se över målsättningarna, och fråga sig om det är realistiska mål. Kanske behöver man skifta behandlingsfokus från förändring till acceptans av ett visst beteende.
  

Förhållningssätt till medicinering vid autismspektrumstörningar
Utöver beteendemodifikationer och psykologiska interventioner har det blivit vanligare med medicinering av förstämnings- och beteendesymtom hos individer med autism. Vissa neuropsykiatriska läkare menar att SSRIpreparat skulle ha effekt på en mängd autistiska symtom, som till exempel språkstörningar och tvångsbenägenhet, medan andra menar att de främst har effekt på depressiva symtom. Trots psykofarmakans nuvarande popularitet har det inte skett någon egentlig forskning kring effekterna av denna typ av mediciner på autistiska tillstånd.

Ungefär en tredjedel av högfungerande individer med autism och andra genomgripande utvecklingsstörningar, använder antidepressiv medicin, främst på grund av att preparaten har en positiv effekt på aggressivt beteende och depression.

Madeleine