Vasaskeppet

På 1600- talet beslutade kung Gustav den andre Adolf att den svenska flottan skulle förstärkas med ett flertal tungt beväpnade örlogsfartyg som skulle besegra fiendens flotta under det trettioåriga kriget, ett av dessa skepp var regalskeppet Vasa. Hon var byggd för att vara en symbol för Sveriges politiska och militära makt och även tänkt att vara Gustav den andre Adolfs auktoritet som krigarkung och en av historiens främsta fältherrar under denna tid. Vasaskeppet var under sin tid en av dem största och tyngst bestyckade krigsfartygen i världen, stora kostnader lades ner på att dekorera och beväpna skeppet som var 69 meter lång och 11,7 meter bred, den hade tre master med tio segel, den var vackert dekorerad med hundratals färggranna skulpturer och var sammanlagd bestyckad med över 58 stycken kanoner. Besättningen bestod av bland annat 145 sjömän och 300 soldater, samt officerare och kapten.

Skeppet sjunker

Orsaken till att Vasaskeppet sjönk var för att man hade gjort en felkalkylering av skeppets barlast ( tunga stenar som ligger nerpackade i kölen för att skeppet inte ska kantra av starka vågor) vilket betyder att tyngden av barlasten inte var tillräckligt för att kunna segla. Så när Vasaskeppet skulle segla ut på sin jungfruresa den 10 Augusti 1628 så kantrade skeppet av en kastvind som välte hela fartyget åt babords sida, skeppet rättade upp sig på rätt köl trotsallt, men sen så kantrades den igen åt babord. Då kantrade skeppet så illa att vatten läckte in i kanonluckorna och översvämmade undre däcket, så att skeppets slagsida ökade och barlasten blev förskjuten. Och då sjönk Vasaskeppet ner till sjöbottnen.

Vasaskeppet stiger upp igen

Ända sedan Vasaskeppet sjönk den 10 Augusti år 1628 så hade man försökt att bärga vraket från sjöbottnen, men inget av försöken lyckades helt. Men på 1950- talet så lyckades arkeologen Anders Franzén att lokalisera och även låta bärga upp vraket upp på land i nästan perfekt skick. Från slutet av år 1961 så förvarades skeppet i en tillfällig byggnad som kallades för Wasavarvet, som var öppen för både arkeologer och besökare. År 1981 hade regeringen beslutat för att skeppet skulle få en permanent byggnad och man lät då flera arkitekter visa upp sina förslag på hur byggnaden skulle se ut. Sen år 1987 togs det första spadtaget vid Galärvarvet på södra Djurgården, i December 1988 bärgades skeppet sen in i museet som då var nästan färdigbyggt. Museet öppnades sen år 1990 och är idag en av Stockholms största turistattraktioner. Vasaskeppet har blivit berömd i både litteratur och populärkultur, flera böcker, artiklar och vetenskapliga skrifter med Vasa i fokus har skrivits, och skeppet har inspirerat och fascinerat flera generationer av forskare, turister, modellbyggare, författare och konstnärer, vilket har gjort Vasaskeppet till en historisk symbol för örlogsfartyg och den svenska stormaktstiden.

Ludvig Rangedahl